I förra jamsk-spalten hade vi orden ’ampen antimen, auge’ och överkursen ’anörse’ (an-örse). Kanske inte så ovanliga ord, men det intressanta är att orden var hämtade ur den äldsta kända ordlistan på jamska från år 1715. Orden är de samma i dag och har alltså levt kvar i 300 år!
Bland dem som kunde orden är Erik A Egervärn i Hallen, Karin Eriksson i Brunflo, Karin Bränngård i Stugun och Owe Runsten som själv kallar sig; fd. Laxsjöbo,(Stockholmar), Litsbo, Aspåsbo å nu Stadsbo. Karin Eriksson fick in orden i en mening: ”Skull tro att mång bönner va huskut ampen når vere va så regnut i juli å dom hadd anntimen. Men de e huskut bra e anörse ti n rektu’n bonn.” Owe har även lagt till förklaringar på jamska: Ampen = Orolig, Nervös, mæn de kan också bety att nån lägg se ti å då får man säj at dom, att ’ampes du ti dett’. Antimen = När de e fjårdd på en bondgårl, t.ex i vårsådda, hell i höjanna, hell överhuvudtaget i skördetia. T.ex i tröskningen när tröskverske va deile milla fleir bönner å allihop ville tröösk när de va finvere. Auge = Ögat. Anörkie (anörse) = Trävirke att tillverka redskap eller snickra av, t.ex. bjårska te e öksskaft, hell årddra te e lieorv, hell aspa te gjæra e nytt e spiltgolv at hästum (Aspa töl hästpisse bätter æn gran å fur).
Owe har också några aktuella ord och skriver: ”Ettesom de nu e håstn å jakttia, sô ha je nagur orl hen: Skällren= Fettkappan på gumpen (idag kallas det rumpstek) på en älgoxe. Det ansågs som en delikatess när man skull ’gjæra spitjekötte’. Belingan = Skinnet på älgens underben, nästan outslitligt och därför gjorde man skor eller handskar av dem. Ånö = t.ex. ’Je gjett få ånö deg mæ te komma å hjälp meg slaakt’ = be om hjälp med slakten.”
”Skällren” har jag aldrig hört och följaktligen saknas ordet i ”Orlboka”. Jag tackar och lägger in det i min databas över jamskan!
Frågelådan
Karin Bränngård i Stugun tackar för den respons hon fick på frågan om hela ’bala taklänges’ ramsan; ”svart va’n vit, å bak va’n fram, etc.” Läs hela ramsan i föregående nummer.
Erik J Bergström skriver: ”Jag kom på ett uttryck som numera nog inte brukas så ofta hemma i Härjedalen. Kollade i de ordböcker och listor som jag har, men jag kan inte hitta det någonstans. Därför kastar jag ur mig frågan om det även finns i jamska? Det handlar om läppje. Jag talar nu i förstone inte heller om vad det betyder. Men kan förstås återkomma om intresse finns.” Det här ordet är okänt för mig så jag hoppas läsarna kan hjälpa mig!
Ur den äldsta ordlistan på jamska från år 1715 av Abraham Burman tar vi även denna gång orden: ’biälla, brok, bäg’ . De som kan orden, kan den jamska som talades för 300 år sedan! Överkurs ’börn’. Samtliga ord med originalstavning!