Det går bra nu för Östersund-Frösö Fäktklubb

I maj fick klubben sin första SM-medalj genom Matilda Landgren, och i augusti startade fäktgymnasiet som är en elitsatsning med riksintag. Nu är siktet inställt på fler medaljer.

– Vi har en tuff ordförande som aldrig har gett sig, och då kommer framgångarna till slut, säger Bengt Boogh som är fäktmästare och huvudtränare i klubben.

Klubben har i dag 30-40 aktiva medlemmar. Bengt började fäktas som 13-åring och tävlade för ÖFFK fram till 1999.

– Man blir mätt på tävlande och jag prioriterar tränarrollen, man hinner inte allt. Kroppen håller inte hur länge som helst heller. Men det är minst lika givande att vara tränare. Jag är stolt över att ”det är jag som har skapat den här fäktaren”, och nu är de 30 som tävlar och når framgångar, säger Bengt.

Bengt utbildade sig vid Ungerska idrottshögskolan i Budapest.

– Jag hörde rykten om skolan under ett landslagsläger och fick hjälp att söka in. Ungrare pratar ofta tyska eller franska så det löste sig med språket, säger han.

Det är ingen slump att det finns en fäktklubb i Östersund. Fäktning var tidigare obligatorisk för vissa officerare, och Östersund har en gedigen militärhistoria med flygflottiljen F4, fältjägarregementet I5, artilleriregementet A4, milostaben och Arméns tekniska center och skola, ATC. Initiativtagaren hette Birger Wiklund, och efter några års verksamhet bildades ÖFFK formellt 1982. Aktiviteten i klubben har varierat under åren, men nyårsnatten 2008 brann fäktsalen på Frösön och utrustning för en halv miljon förstördes.

– Efter branden 2008 fram till 2014 handlade det bara om att klubben skulle överleva, och verksamheten flyttade runt mellan olika lokaler. Ordförande Patrik Joelsson gjorde ett fantastiskt jobb. 2014 fick klubben tillgång till den här lokalen på Campus i Östersund, tack vare finansiering från kommunen, Allmänna arvsfonden och riksförbundet. Nu har vi fyra banor och jag började som tränare hösten 2014, berättar Bengt.
Intresset för fäktning har ökat stadigt genom flitiga skolbesök och uppvisningar, och med draghjälp från filmer. I dag finns det 7 fäktföreningar i Norrland och Bengt hoppas att det ska öka till 10 inom några år. Totalt i Sverige finns uppåt 5000 utövare.

En av dem som blev inspirerad av film är Matilda Landgren. Hon var 12 år när hon började.

– Jag hade sett De tre musketörerna, men det finns ju hur många filmer som helst, Star Wars och Pirates of the Caribbean. När man lärt sig fäktas bra tittar man på de där filmerna på ett annat sätt, då ser man alla fel de gör… I filmfäktning är det jättestora rörelser och de håller i med båda händerna och hugger överallt. Det har ingen som helst likhet med fäktsport, säger Matilda som nu fäktats i tre år.

Hon tränar fyra dagar i veckan, och det har gett resultat. Matilda tävlar i kadettklass mot ungdomar som är äldre än hon själv, och vann guld i St Erikscupen och brons på Ungdoms-SM i Karlskrona. Nu siktar hon så klart på SM-guld nästa gång.

– Min fäktning går väldigt bra och de tekniska rörelserna är bra, men jag tror att jag behöver träna benarbete och bygga muskler, säger Matilda.

På en tavla i träningssalen finns en tavla med interna rekord, och där står Matildas namn på flera ställen. Konditions- och styrkepassen leds av hjälptränarna Fredrik Saava, Rickard Lejonklou, Sandor Andersson och Magnus Nyström-Lindé som också tävlar på nationell nivå.

– Fäktning är 70 procent psykologi. Jag är ganska stark mentalt och har tränat upp mitt fokus. Det tillsammans med kondition och tekniska rörelser är det som avgör, säger Matilda.
För nybörjare är det gratis att prova på. Vill man sedan börja träna måste man lösa medlemskap och köpa en värja. Matilda som tävlar måste ha minst tre värjor och dessutom plastrong, bröstskydd, mask, handske och kabel.

Nästa år planerar Matilda att söka en av de fyra platserna i klubbens nystartade gymnasium, NIU Fäktning. Då kan hon välja att kombinera sin elitsatsning med studier inom barn- och fritid, ekonomi, samhälle eller natur vid Wargentin, som ligger inom promenadavstånd från klubblokalen.

Fakta
• Fäktsport är en olympisk kampsport indelad i tre grenar: sabel, florett och värja. I Östersund-Frösö Fäktklubb används bara värja.

• Banan som man fäktas på kallas pist, och poäng räknas genom elektronisk stötmarkering. Spetsen på värjan är en fjädrande tryckkontakt, och fäktarna är kopplade till varsin kabelvinda. När någon får in en stöt tänds en lampa som markering. En fäktmatch är tre minuter.

• De vanligaste skadorna är sträckningar i ljumske, knän och fotleder. En träff av värjan ger på sin höjd blåmärken.