På Jamtlidagen lördag 11 september får länet storfrämmande från POM, programmet för odlad mångfald – och Carin Andersson hoppas att många kommer och berättar om sina gamla ärvda växter. Särskilt lökar och knölar.
– Linnea Oskarsson och Karin Persson som är genbankskuratorer för perenner respektive krukväxter, lökar och knölar kommer hit. Det finns knappt några lökar eller knölar insamlade från Jämtland Härjedalen, berättar Carin Andersson som är sektionsledare för Jamtlis jordbruk och engagerad i levande kulturarv.
I växtuppropen ligger fokus på perenner som odlades i länet före 1940, och krukväxter som går att spåra till före 1960. Den här dagen vill de bara ha berättelserna, själva växtmaterialet blir en senare fråga. Gamla foton med stolta odlare, tidningsklipp och annat som visar växternas historia är förstås också intressanta.
Jamtli är ett av 24 klonarkiv för svenska köks- och prydnadsväxter. På Jamtlis webb finns presentationer av växterna och en PDF-karta över var de går att se.
Programmet för odlad mångfald drivs av Nationella genbanken vid SLU på uppdrag av regeringen och finansieras av staten via Jordbruksverket. Det finns även 14 klonarkiv för frukt och bär, men än så länge inget i Jämtland Härjedalen.
Carin Andersson deltog i en perenninventering i länet för snart 20 år sedan, och hittade några växter som togs in i genbanken, däribland Fru Frida Lindströms ljuslila strandbinka och Timmermannens vita och rosa fjädernejlikor.
– Nu har jag fått plantera dem här på Jamtli och berätta om dem vid växtvandringarna som jag gör tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Cirkeln är sluten, säger hon.
Växter från genbanken får förökas och säljas under varumärket Grönt kulturarv. Nya sorter lanseras i samband med Elmia Garden som i år hålls 28-29 september. Fru Frida Lindströms binka var en av de allra första som lanserades 2012, och andra jämtländska sorter som kommit ut är zonalpelargonen Drottningminne 2015 och rosen Vaplan 2016.
På somrarna arbetar aktörer (amatörskådespelare) med att ge liv åt historier på Jamtli. Innan Carin Andersson går i pension hoppas hon få möta läraren Petrus Nordfors som tog hem strandirisen ”Petrus” från Indien till sin gård Vågdalen på 1880-talet. Hans iris växer nu också vid Brygghuset på Jamtli och i nationella genbanken.
Humlen Kråklund kommer från gården Kråklund i Ede by, Hammerdals socken i Jämtlands län, och där anlades humleodlingen år 1787 eller 1788 vilket man kan läsa i protokoll från storskiftet 1787. På Jamtli odlas den nu vid Hammerdalsgården.
Herrgårdspionen ”Lisa Valter” kommer från Kälarne, och där odlades den av Lisa, som hette Melin som ogift, och hennes man Johan Henrik Valter. De var födda på 1870- respektive 1860-talet och troligen fanns herrgårdspionen i trädgården i Kälarne redan när de flyttade in i början av 1900-talet. Barnbarnet Åke har funderat på varifrån pionen kan ha kommit till Kälarne och kanske leder ett spår till Ljungå herrgård längre söderut i Jämtland. Vid Ljungå fanns ett stort bruk med många anställda kring förra sekelskiftet.
Den blåvita trädgårdsstormhatten planterades av Sofia Persson i Aspås omkring 1921-1922 och finns i flera rabatter på Jamtli.
Fru Frida Lindströms strandbinka är en av de första växterna som säljs under varumärket Grönt kulturarv. Den har fått sitt sortnamn efter fru Frida Lindström som 1939 köpte en gård inne i Östersund där hon bodde i nära fyra decennier. Frida Lindström var trädgårdsintresserad och när hon lämnade över till nya ägaren Eva-Lis berättade hon utförligt om växterna i trädgården. Det var viktigt för Frida att de fick stå kvar och togs om hand. Eva-Lis som blev rörd och intresserad tog som sin uppgift att bevara den och det är tack vare Frida Lindströms berättelser och Eva-Lis intresse som binkan kan spåras mer än sjuttio år tillbaka i tiden.
KARIN JOHANSSON